| | | | | |

 

 

Instudering: Maria Rönn
Berättande och textläsning: Ewa Munther
Gitarr: Peter Olofsson
Översättning och bearbetning av text ur Johannesakterna: Ingegerd Häller
Deltagare i Cirkeldans/Heliga danser

Prolog: Text ur Johannesprologen

Sång: ”Innan gryningen” (psalm 717) Text: Ylva Eggehorn
Musik: Benny Andersson
Berättande
Dans:”Maria Magdalena” Musik: Loreena McKennitt ”Tango till Evora”
Koreografi: Maria Rönn

Intåget
Berättande
Dans: ”Intåget”. Musik/sång från kloster  i Senegal. Traditionell folklig dans
Dans: ”Hosannah” ** (tidig kristen hymn) Arr. Barbara Swetina.
Koreografi: Maria Gabriele Wosien

Kaos/mörker
Berättande
Dans: ”Marias förtvivlan” Musik/arr. Barbara Swetina
Nytolkning: Maria Rönn

Jesus kallar till dans
Textläsning ur Johannesakterna
Dans: ”Danshymnen” Musik: JS Bach Konsert för flöjt, largo i G-moll
Koreografi: Bernard Wosien

Mörker och ljus
Dans: ”Mörkrets kors” Musik: JS Bach ”Förspel till Actus tragicus”
Koreografi: Maria Gabriele Wosien
Dans: ”Ljusets kors” Musik: Mikis Theodorakis
Nytolkning: Maria Rönn
Textläsning ur Johannesakterna
Dans: ”Ljusets kors” (forts.)

Ny dag och nytt liv
Berättande
Dans: ”Maria i trädgården” Loreena Mckennitt, ”La Serendissima”
Koreografi: Maria Rönn
Berättande
Dans: Maria uppmanar: ”Följ mig” Musik: Kkatchatour Avétission ”Danse-
je te fille” (armenisk) Traditionell folklig dans

------------

*Utdrag ur Psaltarpsalm 150 (som sjungs på franska)
Halleluja!
Prisa Gud…
med hornstötar, med harpa och lyra.
med tamburin och dans,
med strängaspel och flöjt,
med klingande cymbaler,
med jublande cymbaler.
Allt som lever och andas skall prisa Gud.

** Hosannah, Hosannah, filio David. Hosannah, Hosannah, filio David.
Sol invictus.
Hosannah, Hosannah, Davids son. Den obesegrade solen.

------------

Maria Magdalena – en dansritual i passionens tid
Maria från Magdala (Maria Magdalena) har i västerländsk kristen tradition, till skillnad från de ortodoxa kyrkorna, fram till 1960-talet framställts som en ångrande prostituerad. Idag finns intresse att se sambandet mellan hennes namn och det faktum att kvinnor i tidig kristendom hade framträdande positioner.

I slutet av 1800-talet hittades ett papyrusmanuskript, som fått namnet Maria evangelium. I detta är Maria en auktoritet, och  frågan ställs om hon är den ”lärjunge som Jesus älskade mest”, vilket är ett epitet som också finns om en lärjunge i Johannesevangeliet.

Mycket tyder på att denna anonyma lärjunge gjorts till en man under traderingens gång och att det från början var Maria. Esther de Boer ( präst i reformerta kyrkan i Holland) skriver: ” Jag menar att Maria Magdalena skall anses vara en seriös kandidat när det gäller att identifiera den anonyma lärjunge som Jesus älskade mest i Johannesevangeliet. Om vi anser att hon är kandidat ,så har det konsekvenser för det allmänna perspektivet på Maria Magdalena.”

Det var för oss en självklarhet att spegla passionsberättelsen genom henne. Hon är en betydande motvikt till alla manliga lärjungar.

Vår passionsritual är inspirerad av Maria Gabriele Wosiens mysteriespel, som med danser gestaltar passionsberättelsen. Vi följer delvis hennes modell och vi har som hon Danshymnen (se föreg. sida) som centrum. Temat Maria Magdalena är vår idé.

Dansritualen är inte tänkt som ”föreställning” utan som rituell handling för de dansandes egen skull. Men för att få feedback visar vi den för er i år. Alla som medverkar är ”vanligt folk” med olika yrken. Vi dansar cirkeldans/Heliga danser på fritiden här i kyrkan och vi ler igenkännande när en text i hymnen äger: ”Den som inte dansar förstår inte vad som sker”.

Danshymnen
”Danshymnen” eller ”Cirkeldansen (The  round dance)”, som den också kallas, kan dateras till 100-talet.Den finns i en textsamling som fått namnet Johannesakterna och som representerar en alternativ form av kristendom. Johannesakterna hör till de många skrifter som under de trehundra första åren cirkulerade bland tidiga kristna grupper.

Danshymnen finns i den del av Johannesakterna som handlar om Jesu liv. Johannes, som är berättarjaget, ger sin version av Jesu sista natt och berättar att Jesus hade inbjudit till dans med orden: ”Innan jag överlämnar mig till dem låt oss sjunga en hymn och så gå ut för att möte det som ligger framför oss.” Jesus hade sedan uppmanat lärjungarna att forma en cirkel, hålla varandra i händerna, och svara honom med ordet ”amen”.

Danshymnen ersätter den text i de tre första evangelierna i Nya testamentet som handlar om Jesu sista måltid. Det betyder att dansen som ritual i Johannesakterna ersätter den ritual/gudstjänst som med bröd och vin firar minnet av måltiden. Danshymnen inleder med lovsång. Sedan följer en rad gåtfulla och motsägelsefulla påståenden, som kan antyda att det finns en sanning bortom språkets begränsningar och den empiriska verkligheten. Målet med danshymnen som text och ritual är att deltagarna ska genomsyras av ”gudomlig närvaro” som Jesus är bild för. De måste komma till insikt, begrunda lidandet på jorden, som uttrycks i orden ”Tillåt dig att lida och du kommer inte att lida”.                                                                                                                                           
Maria Rönn                                                                              

Copyright 2010 Maria Rönn